Spänning!

Åh kan det vara så att det händer? Händer det här nu? Eller har jag hamnat i ett ingemansland? Ett hål där känslorna stormar runt och jag inte känner vart jag är. Vart är mina kroppsdelar. Vart är mina händer. De fumlar. Jag sträcker mig. Hoppas, bygger upp och lägger en bro. Hoppas, hoppas. Vad som än händer så vill jag ha mina händer. Mina händer i mitt knä. Där jag kan se dem, där jag kan känna dem. Jag har hört att hoppet är det sista som lämnar en människa. Jag måste få ihop mina delar innan dess..


Kommentarer
Pauo

<3 <3

2011-12-12 @ 22:21:10


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

enbitavkakan

När du både vill ha kakan och äta upp den

RSS 2.0