Ikväll har jag varit hos bror och vi har käkat middag me familjen. Sen gick vi till morfars grav i Bromma och tände ljus vid minneslunden. Eller ja, vi och hela Stockholm kändes det som. Alla småpluttar kutade runt i färgglada overaller som galningar och pekade på alla gravar och frågade vilka alla var till päronen. Nä, men fint var det iaf på kyrkogården. Mäktigt att komma dit när det var mörkt och minneslunden var omringad av ljus, vissa satt ihop som familjer och vissa ljus stod ensamma. Fint.

Tänkte en skvätt på morfar. Och farmor. Fast hon ligger i Väsby. Men hon finns i min lägenhet, i mitt köksskåp, på mitt soffbord, i mitt vitrinskåp. Morfar finns på min vägg, vid Draken och överallt på landet. Båda finns i mina tankar.