Red flag.

Jag hoppade, kastade runt saker. Skrek tills halsen sved. Drog upp den röda flaggan. Viftade. VIFTADE! Ingen såg. Kanske i ögonvrån.
Klistrade på ett leende. Ett skratt. Tvättade håret och bytte kläder. Lite extra mascara. Log lite till. Ett skratt. Kanske ett skratt till.
Hjärtat slog och hjärtat vreds om. Tystnaden omslöt mig och dammet föll till marken. Fyllde tomrummet med ytliga ting. Ytligt språk. Ytligt ansikte. Ville blandas in i massan. För att få vara osynlig en stund.
Har inte tagit ner den röda flaggan. Vinden blåser i den. Som mest på morgonen. Kvällen också. När jag finner fodralet och platsen att förvara den, tar jag ned den.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

enbitavkakan

När du både vill ha kakan och äta upp den

RSS 2.0