Vad fan. Tänk om man kunde skylla på att man bor på landet. På nån ödslig ort vid nån ödslig äng i ett ödsligt hus med vita knutar å flagnande fönsterkarmar. Men så bor man i fukkinjälakukståckhålm. Och då kan man inte skylla på nåt. För här har man ju alla möjligheter. Alla möjligheter ligger utanför dörren och väntar. Det ligger fan inget utanför min dörr, jag har kollat. Där finns bara täckpapper och snubbar i gula arbetsbraller. Men inte är dem ens nåt att hänga i granen. De är ju typ 17 bast.